Indijinis Artefact: Koneksen wetem Kantri mo wan lukluk I go long taem blong bifo

Lead Image.jpg

Gamilaraay/Bigambul mo Yorta Yorta artist Arkeria Rose Armstrong Credit: Arkeria Rose

Get the SBS Audio app

Other ways to listen

Ol indijinis man mo woman long Ostrelia oli yusum ol samting blong kastom olsem wan samting blong pasem ol kastom storian, kastom bilif mo ol kastom save blong ples blong olgeta.


Key Points
  • Fes Nesen Artefact oli no semak mo hemi no ol dot painting nomo
  • Kastom mo Kalja blong ol Fes Nesen oli pasem thru long ol storian mo through long ol difren kaen atefacts mo I stap happen yet tede.
  • Ol wok ia oli mekem ol artist oli feel se oli gat koneksen wetem kantri mo roots blong olgeta
  • Ol symbol ol difren artist oli yusum depend long hao oli wantem folem storian we oli stap talem
Indijenis artifacts oli gat plante stael mo teknik mo wan wan long ol artifacts ia oli konek wetem ol difren kastom mo kalja blong ol difren Fes Nesen pipol we oli kamaot long ol difren grup mo komuniti.

Maria Watson-Trudgett hemi wan Koori woman mo fres wota woman blong Wiradyuri [[WA-RA-DURI]] pipol.

Hemi wan Fes Nesen konsulten mo hemi tijim hem wan long ol fasin blong mekem samting long folem aborijinis kalja.

Ms Watson-Trudgett hemi talem se ol pipol fulap taem oli gat wrong tinktink mo idea abaotaem ol Aborijinis artifacts.
MWT with artworks.JPG
Maria Watson-Trudgett hemi wan Fes Nesen consultant Credit: Maria Watson-Trudgett Credit: Courtesy of Richmond Fellowship Queensland, 2019
“Fulap man oli gat tinktink ia se aborijinol art hemi gat wan fasin nomo blong art we hemi dot painting hemi. Be hemia I no tru, from ol artifacts long saet blong kastom hemi no hemia be hemi saet blong mekem ol mak long ol tool, olsem makem ol tree blong mekem ol kastom seremoni mo ol ples blong hidem ol ded man long kraon.”

Histri blong dot painting hemi stat nomo long 1970s taem Western Desert Art Movement blong Papunya. Smol Aborijinis komuniti ia hemi stap long northwest pat blong Alice Springs. Long ples ia nao ol Aborijinis Artist oli stat blong paintem ol kastom storian wetem ol kaen paint olsem ol acrylic paint.

Sharem Kalja

Ms Watson-Trudgett began painting in 2009 as a way to relax from the stress of full-time University studies. However, she soon discovered that art offered was more than just a means to “quieten the mind”.
I gat fulap kaen stael blong Aboriginis Art we ol artist oli stap yusum blong talem aot ol kastom storian we I tokbaot kalja blong olgeta mo, Aborijinis art hemi wan samting we wan Aborijinis hemi mekem blong konektem olgeta wetem Country blong olgeta mo kalja mo I stap olsem wan samting we I konektem olgeta wetem kantri mo komuniti blong ol.
Maria Watson-Trudgett
Ms Watson-Trudgett hemi stat blong paint long 2009 olsem wan samting blong relax afta long full taem long ol Yuniversiti stadi blong hem.

“Ol symbol ia I stap nomo lo hao wan artist ia I wantem, so sapos yu luk wan kaen symbol, ating long wan nara artist hemi save minim difren samting.”
Blong wan artist blong Gamilaraay/Bigambul [[Gamila-Roy/Bi-ga-bal]] mo Yorta Yorta olsem Arkeria Rose Armstrong, ol artifacts blong kastom oli stap kolosap long laef blong hem oltaem.

Tufala pupu blong hem tufala tugeta I mekem wok long saet blong arts, mo tufala I influencem hem bigwan.

Pupu woman blong hem hemi wan Gamilaraay elder, mo hemi stap olsem wan long olgeta las las painter we oli wok wetem sanbij long saet blong drawem ol samting long region ia.
IMG_0580.jpg
Art hemi stap olsem wan pat blong laef blong Arkeria Rose Armstrong. Credit Arkeria Rose Armstrong
“Hemi save talem gud storian taem hemi stap sidaon long kraon, long kantri, long ples blong sanbij, mo hemi yusum sanbij blong tokbaot ol storian. So plante long ol symbol mo pikja we hemi mekem hemi showem long fasin ia nao. So long mi, mi tekem aot long sanbij mo putum long pepa mo sharem olsem ia nao.”

Olfala apu man blong hem, hemi wan bigfala man long olgeta Yorta Yorta pipol, mo hemi tijim hem long plante fasin long saet blong kastom.

Olfala apu man blong mi hemi paint wetem ochre mo hemia long fasin paint wetem ol dot. Hemi tijim mi blong paintem ol pikja long saet blong yusum ol dot. So mi yusum ol teknik blong apu man long saet blong paint wetem dot mo maretem wetem stael blong apu woman long fasin blong yusum ol symbol, circle mo laen mo kivim wan nara lukluk long kantri.”

Ms Armstrong hemi tokbaot stael wok hemi kamaot nomo from hemi kamaot long tufala aborijinol kantri.

Hemi talem se taem hemi wok long ol painting olsem hemi kivim taem long hem blong hemi tinkbaot ol samting blong kastom mo koneksen blong hem mo I save mekem hem blong hemi emotional.
Kalja hemi mas kontinu blong go, so yumi mas sharem ol storian ia, mo mas praktisim tu.
Arkeria Rose Armstrong

Koneksen wetem Kalja

Davinder Hart hemi wan artist we family blong hem oli gat koneksen wetem southwestern region blong Noongar [[Noon-Ga]] kantri, hemia long western Ostrelia.

Hemi kroap long Adelaide, hemia bifo hemi mekem koneksen bakeekn wetem kalja blong hem long Ngemba [[Neem-Ba]] kantri, long New South Wales.

Mr. Hart hemi eksperiensem sam jalens lelepet long early pat blong laef blong hem.

Hemi leko skul taem hemi 16 yia nomo, mo hemi faenem I had lelepet blong kasem wok, mo hemi end ap wetem wan substance abuse problem long laef blong hem.

Beh sapot we hemi kasem long ol ankel moo l brata blong hem oli helpem hem bigwan blong putum bak laef blong hem long wan stret rod.

“Mi gat wan rabis laef lelepet we I stat wetem plante issue. Be laki nomo se mi mitim ol ankel blong mi moo l brata blong mi, mo olgeta nao oli tijim mi long ol kastom storian blong kantri, oli tijim ol fasin blong hao blong tinktink strong ol taem. So mi putum ol samting ia long laef blong mi blong mi ol taem.”
IMG_20231021_143030_105.jpg
Davinder Hart long Saudi Arabia, UN gala dinner, 2023. Credit Davinder Hart

Sharem Storian ia

Blong olgeta we oli no ol manples, Fes Nesen arts mo ol artifacts oli save mekem blong oli appreciatem bigwan kalja mo kastom blong olgeta.

Ms Armstrong hemi talem seh blong stat yu mas askem wanem kaen storian nao artist I stap traem blong putum long ol art we hemi stap mekem.
“Whu ia nao Fes Nesen man o woman ia, hemi blong wanem Aborijinis kantri mo hemi luk olsem wanem? Taem yu stat blong askem ol kaen kwesten olsem ia, bae yu stat blong luk save ol pipol ia. Ol storian ia oli passem daon long ol pupu blong bifo mo bae yumi still kontinu blong pasem I go. From hemi fasin blong hao yumi sharem kalja blong yumi, so hao blong yumi mekem rod blonf sharem mo long ol storian ia?”

Hemi talem se hemi laekem taem hemi stap showcasem ol wok blong hem mo helpem ol storian abaotem wok we hemi mekem.

Ms Hart hemi kontinu blong talem se taem yu askem kwesten abaotem ol wok ia, hemi save stat blong mekem koneksen.

“Yu mas traem blong open ap mo askem plante kwesten. Taem ol man we oli no manples oli kam long mi mo askem abaotem wok blong mi, plante taem bae oli talem se ‘Sori mi no wantem spolem yu’. Hemi no wan samting blong yu fraet long hem, from hemi stat blong wan toktok we yumi save gat blong lanem ol samting tugeta, sapos mi tu mi no save. So hemia stat blong hao yumi save konek mo bildim ap koneksen ia.”

Share