Lian ba Referendu: Saida mak Lian Referendu no tamba sa mak governu Australia presija halo referendu?

CANBERRA RECONCILIATION WEEK STOCK

The moon is seen behind the Australian flag, the Indigenous flag and the flag of the Torres Strait Islands flying outside Parliament House to mark Reconciliation week in Canberra, Tuesday, May 30, 2023. (AAP Image/Lukas Coch) NO ARCHIVING Source: AAP / LUKAS COCH/AAPIMAGE

Get the SBS Audio app

Other ways to listen

Povu Australia sei halo votasaun tinan ida ne'e ba direitu ema indigenu (rai-nain) nian atu inklui iha konstitusaun. Saida mak ita bo'ot sira presija hatene konaba prosesu ida ne'e no tamba sa mak governu Australia presija atu halo referendu? Tuir mai informasaun detalhu, atu ajuda ita boot sira wainhira ba vota.


Lakleur tan eleitór Australianu sira ne'ebé elijivel sei ba vota atu deside se konstituisaun Australia nian presija atualiza hodi rekoñese ema Indigenu sira, liuhusi órgaun reprezentativu ida-ne'ebé koñesidu nu'udar " Lian Indigenu ba Parlamentu"

"Lian Indigenu ba Parlamentu" maka grupu eleitu ida atu fó konsellu ba governu federal kona-ba kestaun no lei sira ne'ebé afeta povu indigenu sira (rai nain).

Orador Komisaun Eleitoral Australia (AEC) Evan Ekin-Smyth esplika importánsia prosesu referendu ba asuntu ne'e.

Uniku dalan atu muda konstitusaun mak liu husi votus husi elitores sira. Parlamentu laiha direitu atu muda konstitusaun sein liu husi prosesu ida ne'e
Evan Ekin-Smyth
Konstituisaun estabelese oinsá governu Federal funsiona. Ida ne'e determina baze ba oinsá komunidade, estadu no povu halo interasaun; inklui lei saida mak Parlamentu Estadu no Federal bele halo.

Iha elisaun ne'e, eleitor sira sei husu atu vota " Afavor" ka kontra" ba pergunta tuir mai ne'e:  

"Proposta Lei: atu altera Konstituisaun hodi rekoñese povu indigena Australia nian liuhusi estabelesimentu grupu Lian ba ema Indigenu, Aborijin no ilha Torres Estraitu sira.

Ita bot aprova proposta alterasaun ida ne'e ka lae?

KAMPANA 23 BA VOTA SIN IHA SYDNEY
Apoienta ba votasaun lian indignu pinta nia oin ho bandeira Aborijene hodi fo nia suporta ba referendu. Ida ne'e akontese iha komunidade nia eventu ida iha Sydney, loron-domingu, loron 2 Jullu 2023. (AAP image/Bianca dé Marchi) NO ARCIVING. Source: AAP / BIANCA DE MARCHI/AAPIMAGE
Atu referendu ida bele hetan susesu, duplu maioria populasaun iha Australia tenke apoiu referendu ne'e.

Sr. Ekin-Smyth esplika katak, ba referendu ida ne'e atu pasa, votus ne'ebe hetan tenke atinji maioria votu afavor iha nivel nasionál, no maioria votu afavor iha nivel estadu sira. Ida nee signifika katak, pelumenus estadu ha'at husi estadu ne'en iha Australia tenke vota afavor.

Hanesan ita hatene, Australia iha cidade estadu neen no sira ne'e mak ne'e mak hanesan; NSW, Victoria, South Australia, Western Australia, Tasmania no Queensland. Alende ida ne'e Australia mos iha Territiriu rua; ACT no NT.

Sr. Ekin-Symth mos hatutan katak, ba eleitores sira iha ACT no NT sei nafatin vota hanesan sidadaun Australia sira seluk no marka sin ka lae iha surat-tahan votasaun nian. Ida ne'e depende de'it ba maioria nasionál no sei la impaktu ka sai hanesan obstákulu daruak ne'ebé referendu ida tenke pasa. Nune'e, votasaun iha territóriu sei importante tebes ba maioria nasionál tomak."

Proposta hili "Grupu Lian Indigenu ba Parlamentu" sei sai nu'udar órgaun reprezentante ida-ne'ebé sei hare balansu ba jéneru. Grupu ida ne'e hili husi komunidade indigena sira atu reprezenta sira hodi fó konsellu ba Parlamentu bainhira elabora lei sira ne'ebé afeta sira nia moris.

Grupu lian indigenu ba Parlamentu sei laiha poder atu aprova lei, foti desisaun no mos aloka fundus. Sira nia funsaun mak fo deit konselho ba Parliamentu no Parliamentu sei kontinua funsiona hanesan normal.

Professor Megan Davis nudar feto Cobble Cobble and Prezidente Direitu Konstitusional iha Universidade NSW, hateten katak nasaun seluk iha mundu nee implementa ona sistema ida ne'e.

Profesor Megan hola parte iha Painel Espesialista ne'ebe hare kona ba Rekonhesimentu povu Aboríjene no povu ilha estraito Torres, iha konstitusaun. Nia ho nia grupu mak propoin Lian ba referendum.

Nia hateten katak "Ida ne'e hanesan reforma komún ida-ne'ebé halo ba sistema demokrátiku sira iha mundu tomak. Rasaun halo ida atu asegura katak povu indigenu ( rai-na'in ) sira-nia lian bele rona bainhira governu halo lei no polítika kona-ba sira."

Razaun ida ita seidauk konsege taka lakuna dezvantajen iha Australia mak tanba, governu ladún konsulta komunidade sira bainhira halo lei no polítika kona-ba komunidade sira.
Professor Megan Davis
Ema indigenu sira Austrália iha hanoin polítiku oioin, balun konkorda ho proposta lian indiginu, balun la konkorda.

Ida-ne'e inklui politika nain indigenu Norte Territoiru Senador Liberal, Jacinta Price ne'ebe hanesan mos eis figura traballu ne'ebé lidera area aborijinu, Warren Mundine. Nia hateten katak Lian ba Parliamentu sei la halo buat ida atu rezolve dezvantajen povu indigenu sira.

Tempu atu ba referendu besik ona, ekipa kampaña "afavor ho kontra" sei aprezenta argumentu afavor no kontra ba lian parlamentu. Parte husi kampana mos sei inklui fahe pamfletu sira ba ema hotu iha nasaun laran tomak.

JACINTA PRICE VOICE PRESSER
Senador Partidu Liberal Jacinta Nampijinpa Price hamrik hamutuk ho joven feto indigenu ida-ne'ebé uja bandeira Australia nian molok konferénsia imprensa iha Parlamentu iha Canberra, Kuarta-feira, 22 Marsu 2023. (AAP image/Lukas Coch) NO ARCIVING. Source: AAP / LUKAS COCH/AAPIMAGE

Sr. Ekin-Smyth hateten katak AEC dezenvolve hela informasaun kampaña atu informa votante sira ne'ebe tuir lista hamutuk 17 milliaun resin.

"Ita sei iha fatin votasaun rihun ba rihun iha nasaun laran tomak iha loron referendum. Iha mós sentru votasaun ne'ebe sei loke sedu no sei disponivel iha semana antes de referendu. Ida nee atu ajuda ema hirak ne'ebe la bele vota iha loron ne'ebe determina atu bele vota antes. Ami mos sei fasilita votasaun liu husi mekanismu oi-oin; iha rai-li'ur, votasaun remote, votasaun postál ka vota tiha depois haruka husi postal, no mós votasaun telefone ba ema matan la hare sira."

Reprezentante AEC, Pat Callan esplika kona-ba rekursu oioin ne'ebé sei asesivel ba votante sira.

"Ita sei hetan rekursu ba tradusaun ba língua 30 hanesan n'e oioin hamutuk lian 30 hanesan ne'e, ne'ebé bele hetan iha ami-nia website no mós liuhusi tradutór telefone."

Nia mos esplika katak se ema individual ida rejistu ba eleisaun, nia mós elijivel atu vota iha referendum. Tanba ne'e, hanesan iha eleisaun, votasaun ne'e obrigatóriu.

"Importante mak ema ne'e tenki sidadaun Australia nian, maibé se karik Ita muda ona ka la hatene se Ita-nia enrolamentu to'o ohin loron, Ita bele haree Ita-nia enrolamentu iha link tuir mai ne'e Aec.gov.au
Ita-Boot bele haree de'it informasaun sira iha link neba no atuliza informasaun atual.

Sr. Ekin-Smyth hanoin katak importante tebes atu ema hotu partisipa iha debate no ba individuál sira atu halo sira-nia peskiza molok vota.

Nia mos hatutan katak "ema presija hanoin tópiku ne'e ho diak no presija hatene diferensia iha prosesu referendu ida ne'e. La bele hanoin kona ba kandidatu sira ne'ebe ita bot sira atu hili, maibe hanoin liu kona-ba problema ne'ebe ema indigenu sira hasoru,"

Kuidadu tebes ho ita nia peskija nebe'e ita halo kona ba referendu ne'e. Hanoin didiak ita nia votus "sin" ka kontra no importante atu hatene didiak antes ba vota.
Evan Ekin-Smyth
Sr. Callanan haktuir katak, Importante tebes atu hatene katak rezultadu ne'e obrigatoriu.

"Importante tebes atu fo votu "afavor ka kontra" baseia ba konsensuia ema ida-idak nian durante referendu. Iha Komisaun Elisaun Australia (AEC) ami la interese atu oinsa ema vota, importante mak ema ba hato'o sira nia lian iha oportunidade ida ne'e. Tan ne'e, ami fó korajem ba ema atu hanoin ida-ne'e ho sériu tebes"

Stay informed on the 2023 Indigenous Voice to Parliament referendum from across the SBS Network, including First Nations perspectives through NITV. Visit the to access articles, videos and podcasts in over 60 languages, or stream the latest news and analysis, docos and entertainment for free, at the .

Share